Jag låg på golvet i köket i den gamla skolan i Älgnäs. Gitarren låg på magen och det strålade värme från vedspisen. Allt var ju egentligen ganska trivsamt, men också ve- och gammalmodigt. Då skrev jag den här sången i ett jehu. Och det är väl en rakt upp och ner -sång om tidens obevekliga gång, längtan efter närhet och kopplingar både bakåt och framåt i tiden. Precis vad hitlistorna behöver våren 2021.
När sekunderna faller
Längtan 